Då var det tisdag och man e fri från skolan, å här sitter jag klockan halv nio. Jag hade minsann tänkt gå till gymmet nu och träna armar och mage.
Sedan blir det en mysdag med mamma, och efter det blir det matte med Anton.

Igår spelade vi match mot Staffanstorp, hiii, jag va så nära att göra mål.
Så här skrev tränaren om matchen:

Mycket väl genomförd match men ändå 0p med oss hem...
Förvisso mitt-i -veckan match men förutsättningarna för fotboll kunde knappast ha varit bättre. Måste dessutom passa på att berömma publiktillströmningen som var långt mycket större änv ad vi är vana vid hemma på Ymorvallen.

Matchinledningen är relativt jämn där båda lagen skapar en del halvchanser. Vi har så smått börjat att jobba med de delar i spelet som vi önskar och är väl så bra som våra motståndare inlednings. Efter hand så får vi däremot inte riktigt stopp på Staffanstorps mittfält och hemmalagets övertag blir allt tydligare så när 1-0 faller så är det på intet sätt onaturligt. Resterande del av första halvlek ägnar vi mestadels åt försvarsspel men vi gör det på ett bra sätt, vi arbetar tillsammans, flyttar i markeringsspelet och står upp för varandra. Det är till och med så att vi säger till på skarpen när motståndarnas anfallare blir sena in i någon situation mot vår målvakt. Möjligt är att Staffanstorp borde ha gjort ytterliggare något mål under första halvlek men den rätta skärpan verkade saknas och i ärlighetens namn vet jag inte om Jönsson behövde slänga sig under första halvleks sista 15min trots hemmalagets spelövertag.

Andra halvlek börjar likt den första med en del chanser åt båda håll men vi som står vid sidan och letar specifika tecken och signaler i spelet börjar så sakteliga få upp förhoppningar om att det här kan sluta bra. Dessvärre släpper vi till ett 2-0 mål i samma veva som vi ska växla tempo och tempoväxlingen kommer av sig under ett par minuter. Under matchens sista del skapar vi ett bra tryck mot Staffanstorps mål och skapar även ett par chanser som kanske borde ha resulterat. Reduceringen kommer men det dröjer ända till matchens 88:e minut och sedan går jakten frenetiskt. Vi hinner skapar en eller två halvchanser men den stora kvitteringschansen kommer med en av matchens absolut sista sparkar där Amanda så när hade rullat in 2-2.

Det känns tungt att lämna Staffansvallen med 0p. Vi genomför matchen på precis det sätt vi önskar och i 95minuter arbetar vi som ett lag där alla står upp för varandra. Egentligen ska man inte diskutera om och men, MEN OM vi hade lyckats att växla upp direkt efter 2-0 målet undrar jag om vi inte hade fixat kvitteringen innan domarens pipa ljöd för slutsignal... Oavsett så är det här en match som alla kan och ska ta med sig som något positivt och vi kan med gott mod blicka framåt.

Å slutresultatet blev så att vi förlorade med 2-1.

Nä, nu ska jag ta mig i kragen och gå till gymmet. :)